Jag har en förkärlek för lite konstiga saker och ibland får jag kreativa infall som slutar i diverse konstiga saker. Dethär är vad jag lyckats med sen jag flyttade in i Örebro.

Den första är som ni kanke ser postitlappar som det står "jag älskar dig" på olika språk på. Inte så jätte inovativt kankse. Men flygplanen är lite mer spännande. Det är inte jag som målat alla. Det är Anna, Emma och Simon också. Jag har gjort dom i lite strakare färg.

Idag har jag i samråd med min kära far bestämt att friköpa mig från telenor. Det är inget större fel på telenor. Men deras prister för utlandssamtal passar inte mig. 3 är billigast och dessutom räknas det in i abonemangs avgiften som man dessutom får ringa för. Det gör det inte hos telenor.

I och med övergången till 3 passade jag på att ta en ny telefon. En ny iphone 4S. Jag gillade verligen min 3GS och eftersom jag har en mac dator har jag svårt att tänka mig något annat än en iphone. Ser verkligen framemot att få den i början av nästa vecka. Den funktion som jag tycker verkar mest intressant med den nya Iphonen är Siri som är en mer avancerad form av röststyrning där man kan ställe hela frågor och den förstår vad man vill. Ska bli spännande och se om det verkligen funkar.

Skillnaden mellan teater och juridik är milsvid! Det jag saknar mest med teatern är att man fick vara kreativ. Det var ju det allt gick ut på. Det var ett sätt att jobba som aldrig gav något svar för det var helt enkelt inte det man var ute efter. Juridiken är annorlunda. Man måste använda huvudet och inte bara kännsla. Visst den måste också finnas där men får absolut inte ta överhand.

Egentligen föredrar jag sättet som jag jobbar på nu och kommer att jobba resten av livet. Det är mer rakt och minder flummigt vilket gör att man kan jobba med andra. På teatern vart det lätt svårt eftersom alla vill olika och inget av det är rätt eller fel. Jag gillar att diskutera och argumentera med andra. Inte bråka och tjaffsa.

Men jag är ju trotts hur bra jag trivs här en kreativ människa och ibland måste man bara känna att man åstakommit något som syns. Något enkelt som kanske är lite fint att titta på. Så idag vart det en mini-instalation i hallen i form av pappers flygplan.

...det kommer att göra ont. Jag pratar om min rygg och nacke. Kännslan jag vaknade med igår var nog bland top 10 värsta jag vart med om. Och jag känner redan av huvudet, käcken och nacken. Käcken har jag ont i eftersom jag har en tendens att spänna mig och gnissla tänder när jag tycker saker och ting är jobbigt.

Imorgon ska jag ha min fula tjeckiska bil och åka hem till Örebro och min sköna säng. Det ska bli så skönt och jag ser verkligen framemot att slippa vara rädd för att sova.

Helgen har vart trevlig och der har vart skönt att vara hemma. Men jag har inte sovit så bra och det känns! Överallt!

Och så mina damer och herrar gick det till när Ellen och Simon såg varandra för första gången över webcam. Tidigare har han bara sett mig. Men sen köpte han en ny macbook pro och då kommer man inte undan längre.

Jag har som ni kanske förstår haft ett par jobbiga dagar och att bara se Simons ansikte gjorde mig väldigt glad. Då kändes han inte så långt borta helt plötsligt. Pappa är på sjukhuset, jag har haft väldigt ont i ryggen (fixat idag) och jag ska snart flytta.

Han har gallsten. En stor en! Och inframerad gallbålsa och gallgång. Dom vill inte operera nu utan han får antibiotika medans dom väntar på att inflamationen ska gå ner. Då kan dom operera. Det känns skönt att veta vad det är iallafall och att han inte kommer dö. Jag kommer ju ihåg hur det var med mamma.

Jag saknar verkligen min pojkvän. Allting funkar bättre när vi är tillsammans framförallt så är jag mycket lugnare. När jag är där är det han som ringer och smsar på dagarna, när jag är hemma är det oftast jag som ringer. Det var förstås mycket, mycket jobbigare i början. Nu har jag lärt mig leva med det.

Men jag antar att det jag vill komma till är att ibland känner man sig verkligen halv. Jag har alltid trott att det var något folk bara sa men nu vet jag att det är sant. Ja, jag lämnade mitt hjärta på Hötorget, det var där jag såg Simon sist och jag överdiver inte när jag säger att jag grät. Folk tittade. Jag är ganska bra på att bita ihop, jag är van vid att säga "hej då" men även dom bästa misslyckas ibland.

Det är den jobbigatse frågan av alla just nu. Det är inte en ekonomisk fråga, jag har sparat och har mer pengar pågång. Det är bara en fråga om tid. Skolan går först. Men eftersom jag bara har föreläsningar på måndag och tisdag så kan jag vara borta i nästan en vecka utan att missa något eller nästan två veckor och bara missa två dagar. Vi får se. Kanske i början av hösten...

Det finns ingen för skulle jag första hitta på en så blir det bara dubbelmoral. I kärlek finns det ingen sensmoral. Det vore korkat. Bli inte kär i en kille som kommer flytta utomland. Det funkar ju inte..

Jag har ju som bekant mac och såhär ser mitt skrivbord ut. Bilden har jag tagit när vi var på utflykt. Man kan beskylla mig för mycket, men en bra fotograf är jag inte. Men ibland får även jag till det. Är verkligen nöjd med bilden!

Nu har jag MAC OS X 10.7 aka Lion! Om det är så mycket bättre än den tidigare varianten vet jag inte än. Mac är bra och en nyare variant kan väl bara vara bättre. Idag har jag dessutom klämt på min brors macbook air. En väldigt snygg sak.

Klicka på bilden för länk.

Det känns lite kul att den första saken som jag köper till mig själv och mitt eget hem är koreanska ätpinnar och skedar (enligt Simon (koreanen) så är det i stort sett bara koreaner som äter med metalpinnar). Jag har redan en del saker eller har och har. Det finns en massa talrikar, glas och annat sånt som jag kan ta hemma hos pappa. Men det finns bara ett par ätpinnar som jag jagade runt hela Örebro för att hitta. Så nu beställde jag på nätet. Billigt var det också. Jag betalade 130 kronor. Som hittat!

Nu ska jag åka och bada på Thermalbadet.

WTF är det där? Säger alla.
Det är en exklusiv tävlingskanot i trä från 1986. Säger Ellen

Vanligvis göra kanoter i glasfiber eller kolfiber. Förr gjordes alla i trä. Struer, dom som har tillverkad den fina saken på bilderna gör fortfarade moderna kanoter för elitkanotister i trä.

Min pappa har för ovana att köpa på sig en massa kanoter. Får han höra talas om en som är till salu som KANSKE kan passa någon i familjen så köper han den oftast utan att tänka så mycket. Dom brukar vara gammla, lite fula och inte speciellt dyra.

Men han har aldrig gjort något riktigt fynd! Tills förra veckan förstås. Då kom han var en slump över den här jätte fina trä kanoten som har hängt i sitt fodral i en lada utanför Kungsör i 22 år. Exakt vad såna fina kanoter är värda vet jag inte men jag skulle gissa på ungefär 10 gånger så mycket som pappa betalade. Ett riktigt fynd alltså.

Om jag lär mig paddla den så är det min. Den är ganska smal och vinglig så vi får se...

Jag vet inte hur folk googla och det det lägger jag mig inte i. Sen hur det knäppa googlandet kan leda till min blogg kan man ju fundera på.

-