Japp, jag har också vart i den ålder, fjortis-förlovings-ålder. Det känns konstigt, jag som är så förbannat realistisk. Kanske det finns en anledning till det... Det gick inte bra och med facit i handen kan jag väl inte mer än säga en sak; Tack, alla heliga gubbar, gummor, ungar och kor för det. Hur kom det sig då att jag hittade den där saken...

Jo, jag började vända upp och ser på lådor och skåp i mitt rum på jakt efter två saker, ett snyggt halsband jag fick av min faster i studentpressent och peruknålar (varför en så udda ska?? Det kan ni fundera på). I en låda hittade jag en massa saker. Bland annat the one Ring... Uhhh... Man kan ju sälja skiten för guld värdet. Problemet är bara att man inte får ut mer än ca 300-400. Alltså inte ens värd jobbet. Så låda it is. Kan vara bra att ha när världen går under och alla valutor kollapsar för jag bor ju inte i Schweiz (även känt som världens största ekonomiska bubbla (lite ironi)).