Idag har jag vart med pappa och Sally i Kumla och hämtat alla mina möbler och alla mina saker som var kvar. Det var obeskrivligt skönt att få det gjort. Sen var det bara att åka hem och sortera alla kläder jag slängde och gav bort ganska mycket. Men det känns mest skönt att allt inte bara ligger i en stor hög på golvet.

Emma är här också och har hjälpt mig att sortera allt sen har vi sett på Bodyguard, det måste vara en va dom bäste filmer som finns. Eller ja, enligt mig är det iallafall det.

En sak till har hänt, jag ska på date på onsdag. Med vem tänker jag inte säga för det har inte ni med att göra, hahaha. Ni kanske får veta sen det beor på hur det går. Jag hoppas att det ska gå bra för jag gillar personen i fråga. Vi ska iallafall äta middag på onsdag och det olidligt spännande.

Mamma är fortfarande kvar på sjukhuset och det kommer nog att ta ett tag innan hon kommer hem. Igår fick jag ju veta att hon hade propp i bennet, vilket förstås inte var så kul att höra. Men hon mådde bättre idag och hade inte lika ont i benet så den kanske har börjat lösa sig.

Ny har jag suttit och tagit sats i flera dagar för att kuna skriva dethär inlägget. För ni ska veta att det har hänt väldigt mycket i mitt liv sen sist. Dethär kommer att bli jobbigt och jag kommer säkert gråta ganska mycket när jag väll är kvar men jag såg på statestiken att det är folk kvar på min blogg och folk har frågat mig personligen varför jag inte skriver så jag kan väll börja med att berätta vad som har hänt under dom senaste 4 veckorna.

1. Marcus har dumpat mig för en yngre tjej. Det är inget jag vill gå in så mycket på eftersom det har vart väldigt tramatiskt och väldigt jobbigt för mig att gå igenom.

2. Jag har flyttat hem till min mamma som ni ju vet har cancer. Att bo med mamma är ganska påferstande och det är väll det som påverkar mig mest just nu. Min mamma är ju rätt dålig som ni kanske vet och idag fick jag reda på att hon har en propp i benet också. Vi kan ju bara hoppas att det löser sig.

3. Jag har vart inlaggd på psyk och vart sjukskriven en vecka. Det var för ca 2 veckor sen som jag bara bestämde att jag inte ville mer. Jag hade väldigt mycket ångest då, något som jag fortfarande får leva med varje dag och försöka hantera så gått det går. Jag hamnade iallafall tillslut på avdeling 91 i Västerås, 91 är för missbrukare och fast dom tyckte att jag skulle vara kvar 2-3 dagar så skrev jag ut mig själv efter 1.

 

Så nu vet alla nyfika människor hur läget är, jag ska försöka blogga ibland men vi får väll se det beror på om jag orkar eller inte. Just nu försöker jag jaga öppen psykvåden i Västmanland men det är ju inte helt lätt det heller. Jag har stöd i form av mina vänner, kurator i Örebro och Markus mamma som har hjälpt mig en hel del.